Det finns, i den bästa av världar

Det grämer mig att jag inte har en enda bild från helgens alla matupplevelser, för det hade blivit ett grymt inlägg då. Nu blir det endast medelmåttigt. Ack. Vad som inte var medelmåttigt dock är alla kakor jag har ätit i helgen!

Igår var jag i Köpenhamn och ledsagades av Patrik till tre finfina ställen:

Nummer ett, en thésalong vid namn Tante T på vesterbro, bjöd på en kanna Lapsang med "kakbord", vilket innebar en bricka med tre tårt/pajbitar (choklad, pecannöt och citron), scones och småkakor med grädde och vaniljkräm och sylt. Här försökte jag faktiskt ta kort på den lilla "teatimern" med tre timglas som indikerade light, medium eller strong dragningstid på kannan, men servitrisen kom ivägen och batteriet tog slut.

Därefter knallade vi en stund och hamnade i norrebro på Soupanatural där vi drack 2-för-1-cocktails med fläder och apelsin och grapefukt och åt rotfruktsoppa (Som vi med bristfällig danska trodde hette rödfruktsoppa och skulle innehålla typ... röda frukter. Kanske lite vinbär, till exempel?).

Ett par drinkar och en regnpromenad senare avslutade vi kvällen på Malbeck på Istedgade, jag sjöblöt med sminket rinnande, Patrik helt oberörd och fräsch tack vare sin hatt - jag önskar mig en sydväst i julklapp. Anyhoo, där drack vi två olika röda viner som båda var väldigt goda och serverades i glas stora och djupa som ölglas. Om vi har riktig tur kommer Patrik kanske att bidra med en bild eller två från sin lite mer batteristarka mobilkamera?

Kvällen avslutades med en pölse på stationen men den var egentligen inte värd ens detta sparsmakade omnämnande.

Idag då, var vi hela högen på Bloom och drack afternoon tea med Sara och Fredrik. Inte heller där hade jag sinnesnärvaro nog att dokumentera med en bild. Lea var i det närmaste exemplarisk när hon vräkte i sig små biscottis och söta scones med grädde, nej förresten, clotted cream, och björnbärssylt och torkade av sina gräddiga (nej förresten, creamiga) händer på Saras kofta.

Förutom allsköns kakor fick vi thé i världens vackraste kanna och sandwiches med rostbiff och senap, hackat ägg och majonäs och någon sorts laxröra. Det fanns också paté eller något liknande och hela sardiner och citronkakor. Och parfym på toaletten i en sån där flaska med puff och bladguld på väggarna och två män med kontrabas och gitarr som spelade Visa från utanmyra på alldeles lagom hög volym.

Det var en fin helg.

I brist på andra bilder bjuder jag på lite ögongodis.

Burgare

Jag fattar att det inte är värsta bedriften att steka upp lite hamburgare och att det inte precis kräver ett recept, men det är ett bra vardagsmatstips och just vardagsmaten tycker jag är ett lite knöligt kapitel. Man ska orka hitta på varierad mat, handla, och lyckas laga till det relativt snabbt och enkelt med en hungrig tvååring klättrande på diskbänken.

På 400 gr nötfärs får jag ungefär sex-sju burgare med hjälp av min fina lilla gadget hamburgerpressen. Fenomenal pryl! Enkelt att forma lika stora burgare och att reglera tjockleken så att vissa får rare (jag) och alla andra får mer välstekta trots samma tid i pannan.


Jag smaksätter vanligen med salt och peppar, tabasco, chiliflingor och ganska mycket dijonsenap. Brukar också ha en äggula i smeten för bättre hållfasthet. Igår åt vi med rödlök och salladslök, tomat, saltgurka och ruccola. Det bästa med hela kalaset är att Lea tycker det är så gott att hon jublar och fnittrar sig igenom hela måltiden och till och med kan tänka sig ett salladsblad eller två.

Jag har tillverkat båda två!

Publikfrieri del III

Publikfrieri del II

Vad kan väl vara bättre än en varm croissant till frukost, lunch, mellis, middag, eller varför inte nattamat? Jag det skulle väl vara ostbågar i Lisas fall, vänligen se inlägget nedan. Nu när vi har upptäck att croissanter finns på burk är kanske inte behovet av ett recept så stort, men om du mot förmodan skulle vilja baka egna hittar du ett recept här, om du istället vill ta en genväg och baka croissanter på färdig smördeg kan du lära dig hur man gör här. Jag misstänker att tricket för att få burkcroissanterna att känns mer som the real deal är att pensla dem med uppvispat ägg, det ska jag testa nästa gång jag knäcker en burk. Nu ska jag dock fortsätta drömma om frasiga, sega, smörstinna och alldeles ljuvliga franska bakverk, kanske tillsammans med en kopp café au lait oh la la....