För tillfället lagar jag ingen mat som det är värt att skriva om, jag äter mest knäckemackor. Havreknäcket är en gammal favorit som alltid finns hemma, så även Finn Crisp, dock köper jag vanligtvis orginalversionen. På sistone har jag helt snöat in Batanunknäckebrödet, jag föredrar dock varianten med solros-, pumpa- och linfrön. Batanunbröden påminner om Vilma- och Grännaknäcke, men de är billigare (de bakas i Polen) och har larvig copy, men är ack så goda. Å andra sidan konstaterade jag och Kristina härom dagen att allt är gott med Bregott.
Maten jag väl lagar forstätter i den ekelektiska andan, dvs vad finns hemma och måste ätas upp. Jag jobbar hårt på att inte slänga mat, med varierande reslutat. Idag åt jag därför stekt zucchini med schalottenlök, vitlök, salt, peppar och farmors torkade örtkryddor med bland annat timjan och salvia. Till det hade jag en vanlig sallad och en morotssallad gjord på grovrivna morötter, några matskedar crème fraiche och keso, pressad citron, svartpeppar och rosmarinsalt. Först grundade jag dock med fyra Finn Crip.
2 kommentarer:
Havreknäcke är gott! Men det är omöjligt att äta så många att man blir mätt?
Man får jobba med ett stadigt och regelbundet intag, gärna med ost!
Skicka en kommentar