Kaaav (heter det på småländska)

Igår fick jag åka till Stockholm på ett möte och för ovanlighetens skull kom jag ifrån lite tidigt. Jag gick snabbt och svettigt i solgasset till Taylor & Jones på Kungsholmen och köpte med mig korv som vi har ätit ikväll. En vildsvinskorv med apelsin och timjan, en kalvkorv med tryffel och karl-johansvamp och en kycklingkorv med citron, mynta och koriander. Stekte lite yta på korven på låg värme och lät den bli klar i ugnen, det tog ca 20 min på 200 grader.

Till åt vi sallad och stekt kålrabbi, inspirerade av Cecilia (det blev verkligen jättegott!). Jag hade egentligen tänkt göra en choucroute till, men grönsakslådan kom idag och eftersom vi är borta i helgen var det läge att göra av med lite grönsaker som inte håller så länge. Alla korvar var väldigt goda, men kalvkorven var extremt god. På ICA Tuna i Lund säljer de samma korv, så det får nog bli en sväng till Lund snart. Eller kanske fler Stockholmsbesök....?

Chokladmousse

Om man har mycket äggvitor över kan man slänga ihop en chokladmousse till efterrätt. Jag brukar alltid göra på vispgrädde och äggulor annars, men det här funkade lika bra och var snäppet lättare. Inte alls lika krämigt dock.

3 små portioner
3 äggvitor
1 msk socker
100 g blockchoklad
1 msk god sprit eller annan smaksättning

Smält chokladen över vattenbad. Vispa äggvitorna, när de börjar stelna tillsätt sockret och vispa vidare tills skummet är riktigt hårt. Vänd ner den smälta chokladen och smaksättningen, eller varför inte hackad choklad, nötter eller annat krunch. Jag använde hackade hasselnötter och kokos som topping. Ställ i kylskåpet och låt stelna (och tänk på att den lätt tar smak, så plasta gärna in).

Råbiffsfrossa

Jepp, den var så lång. Längre faktiskt, även om jag satt i ena änden. Jag har bara ätit halstrad råbiff tidigare men är som bekant aktiv köttätare och gärna så blodigt sådant som möjligt. Väldigt gott! Väldigt trevligt! Read all about it!

Karlaby kro

I helgen har jag levt det goda livet. Bilen ska säljas till påsk och vi har en hektisk vår, så därför bestämde jag att vi behövde passa på och göra något schysst när Johan för en gångs skull har ledig helg. I söndags körde vi ut på Österlen för att handla rökt fisk, äppelmust och fika ljuvliga kräftmackor och kardemummabullar på Olof Viktors. Vid tretiden gjorde vi sedan entré på Karlaby Kro och själen jublade. Inte bara inombords förstås, jag släppte nog fram ett glädjetjut eller två på riktigt också.

Snygg miljö och personal som tydligt signalerade att även Lea var välkommen. En svit med soffhörna, lyxigt badrum med Kerstin Florianprodukter, liten kristallkaraff med portvin och chokladbiscotti, en DVD med (skoja inte) Singing in the rain framlagd, en liten bäddad spjälsäng med ett gosedjur i. En ljus och fin SPA-avdelning med stor pool som var alldeles tom så att vi vågade ta ett bad hela familjen.

Middagen inleddes med bubbel och en liten grunka på rökt torsk, vaktelägg, löjrom och nån sorts dillkräm. Lea fick en alldeles egen juicedrink och ritade i gästboken. Sedan fick hon kritor, målarbok och pyssel och så satte vi oss vid matbordet.

Förrätten kan vara det mest fantastiskt goda jag har ätit någonsin. I menyn stod det "Kamchatkakrabba, hummer, pilgrimsmussla" och krabban kom i små pastaknyten som var helt ljuvliga. Rökta mandlar minns jag, jordärtskocka, någon rom och ett skum och små duttar av något grönt och lte syrligt.

Huvudrätten beskrevs som "Ryggbiff, rotselleri, oxkind, lökterrine", där oxkinden serverades i en liten gryta vid sidan av tillsammans med pärllök och rotsellerin kom i form av puré och små friterade stavar. Dessutom fick vi en liten kula potatismos med massor av lök som kanske kan ha varit ramslök. Vid det här laget hade det börjat skymma lite så bilden blev inte så bra och tallriken var så full av saker att det hade varit svårt att ta en bra bild ändå. Det var dock likaså magiskt gott.

Efterrätten glömde jag helt att ta bild på, men den bestod av "Bakad manjari, dolcheskum, paranötter, honungsglass" toppad med minichokladmaränger. Lea åt pasta med köttfärssås så det skvätte åt alla håll och fick en jätteportion glass med maränger till efterätt. Maten och vinet var rena lyckan, lite struligt att hålla Lea nöjd genom en trerätters med fördrink och lite nervös med tanke på de andra gästerna, men det gick bra och jag tackade för tålamodet när vi gick till rummet och fick bara trevliga svar.

Hade jag råd skulle jag åka dit hela tiden.

Kålpudding

Kålpudding kan vara en av mina paradrätter. Mormor lärde mig för några år sedan hur hon brukar göra och nu kör jag stenhårt på det. Potatis äter vi bara till i undantagsfall, om det ska räcka till många. Är det bara vi tre är det lyxvarianten som gäller, bara kålpudding med sås och rårörda lingon. Jag kan äta en halv form själv och sedan har vi konstiga magar i typ tre dygn.

1 mellanstort kålhuvud
500 gr blandfärs
2 dl grädde
1 skvätt kalvfond
1 msk mörk sirap
salt, peppar

Strimla kålen på längden och tvären så den blir så finhackad som du vill ha den. Stek mjuk i två omgångar på spisen, häll eventuellt på lite vatten så att den inte bränns. Krydda. Bred ut första lagret i en stor smord ugnsform och stek vidare. Blanda färsen med grädde i en skål så att du får en riktigt lös färs, ju lösare desto bättre. Smaksätt med lite fond och krydda.

Bred färsen över kålen och toppa med ett lager kål till - och här kommer mormorsknepet: blanda runt så att färsen och kålen inte ligger som tre lager utan blir lite mer mixade. Jag lovar att det blir saftigare och dessutom lättare att äta då det hela håller ihop mer. Ringla mörk sirap över hela kalaset och ställ i ugn på 175 grader i ca 45 min eller tills det ser fint och färdigt ut.

Häll av spadet (utan att tappa ut kålen...) i en kastrull och gör sås på lite grädde, soja och maizenaredning. Ät med lingon och känn lyckan!

Sveriges framsida

Jag har precis kommit hem från en jobbtur till Kinna och Göteborg. Här råder feber, vardagslunk och lätt huvudvärk, men igår var det andra bullar. Då träffade jag Patrik, numera bosatt i Göteborg och ständigt imiterande göteborgska med varierande resultat, för en middag på Familjen, som jag läste om i en RES-tidning under en annan tågresa för länge sedan. Jag har peppat länge på den här middagen.

Förrätten var en soppa på röda morötter med majskycklingconfit.

Patrik är nöjd med sitt vinval. Han kan vara den mest allmänbildade människa jag känner, och lyckades helt leva upp till mina förväntningar genom att prata ganska länge om vin på ett sätt som lät väldigt insatt och viktigt. Det lät ungefär såhär: "...medan viner från den nya världen inte rymmer samma igenkänningsfaktor utan är mer av...ett äventyr i grunden" innan jag fick ett fnissanfall och vi fick lov att byta samtalsämne. Sen lärde han mig att liksom slurpa in lite luft i mungipan efter man tagit en klunk så att vinet ska ändra karaktär genom nån sorts direktluftning i munnen. Jag såg inte klok ut och slutade när jag råkade dregla vin i knät.

Huvudrätten var en vildsvinskarré som bakats långsamt över natten tillsammans med kålrotspuré och lingonsky. Extremt gott. Och klistrigt. Och gott. Påminde mycket om fjortontimmarsgrisen på Nosh, nibble & cush som fortfarande är en av de tre bästa rätter jag smakat i hela mitt liv.

Efterrätten var en chokladkaka med romrussinglass (som jag inte kände varken rom eller russinsmak i), mördegssmulor och sultanrussin. Gott var det ändå. Jag åt till och med russinen. Med tanke på att hela spektaklet kostade 300 kronor var det en alldeles grym middag. När jag kom tillbaka till hotellet och borstade tänderna omgiven av speglar kunde jag inte sluta stirra på min egen mage. Jag såg ut som jag var halvvägs igenom en graviditet. Sjukt mätt.

Slutsats: Gå på Familjen!

Dagens lunch; matnostalgi

Det finns fördelar med allt, en fördel med att vara arbetslös är att man kan bjuda sin storebror på lunch. Fortsätter livet så här kan vi snart ta kaffet på balkongen. När vi var dagbarn hos Ulla lagade hon ibland kokt torsk med äggsås, jag älskar. Tyvärr gör inte bilden maten rättvisa, men det var väldigt gott.

Vi åt kolja som jag sjöd i vatten tillsammans med salt, vitpepparkorn och ett lagerblad. Jag stod en evighet vid frysdisken och försökte hitta en fisk som var bra både för miljön och samvetet, den här hade någon slags miljöcertifiering och verkade ok. Serverade fisken tillsammans med kokt potatis, en traditionell vitsås smaksatt med persilja, kokt hackat ägg, riven pepparrot på burk och sallad. Till det drack vi god alkoholfri öl av märket Störtebeker 1402 som jag fått av Ola, kändes vuxet.

En liten fråga (hehe kommer ni ihåg jobbiga barfota mannen?), har skalad kokt potatis någonsin gjort sig på bild och hur ska man egentligen använda semikolon?

För evigt tacksam, köszönet Anna-Maria!

Med och utan blixt

Idag har jag haft en fin dag i all enkelhet och i min ensamhet, jag gick på en promenad och bestämde mig för att försöka hitta till Skärholmen. Det var långt och jag har en mobil från medeltiden, dvs inte en iphone med gps, och promenerade på känn och det gick förvånansvärt bra. Jag kan inte tänka mig att jag gick den bästa vägen, men när jag kom fram möttes jag av torghandel och billiga mataffärer. Jag kände stor inre glädje, andades in och låtsades att jag var på Möllan. Bestämde för att fortsätta på det inslagna spåret och köpte en falafeltallrik, mitt livs dyraste, 80 spänn. Önskar att jag hade tagit en bild på den, men just då kändes den något snöplig och inte värd att dokumentera. Man kan säga att jag kände mig lite lurad eftersom den enda grönsaken man fick till var isbergssallad. Dock öste de på med bulgur, hummus, baba ganouj och vitlökssås, så det var kanske ingen chock att jag bestämde mig för att stanna hemma ikväll. Men, nu så här ca 7 timmar senare har jag precis käkat middag och insåg att jag inte har känt mig hungrig förrän nu. Ni som känner mig vet att det är något av en skräll.

Hur som helst, anledningen till mitt inlägg är att jag köpte en riktigt fin kålrabbi på Prisma i Skäris, denna fantastiska grönsak som Eriks ungerska mamma presenterade mig för för ca 12-13 år sedan, tack Anna-Maria! Inte förrän idag har jag dock gett mig på att tillaga den, skandal. Hittills har jag bara ätit den rå, men idag bestämde jag mig att steka den och oj vad gott det var, lite mildare och lite sötare. Jag kryddade bara med salt och peppar och stekte den i rapsolja. Sen åt jag den tillsammans med sallad och en fin italiensk salami som Lasse köpte när han var här. För säkerthets skull stekte jag bara halva utifall den skulle vara godare rå, vilket också gav mig chansen att jämföra tugga för tugga, väldigt ambitiöst. Jag påmindes om att kålrabbi passar väldigt bra med äpple och att den gör sig bra med lite syra, t ex vinäger i dressingen eller en citronette. Jag hällde dessvärre på lite för mycket olja på salladen, det hade nog nästan räckt med oljan jag stekte kålrabbin i.

Knäcke-epidemin är över oss!

Cecilia, du har smittat mig med knäckebegäret! De där egyptenknäckena är helt gudomliga! Dagens lunch (ärtsoppa, pannkakor, två vrålande ungar på torsdagsträff med De Pappalediga) ackompanjerades av ett knäcke med tunt skivad rostbiff (1 kg fransyska i ugnen på 175 grader tills innertemperaturen blir 60 grader) och en krassesort med lila stjälk som fanns med i veckans grönsakslåda. Eller, en av dem ska jag säga, för hushållet Berko/Karlsson drog till Tokyo idag och lämnade oss vården av deras icke avbeställda låda, så vi fick två. Grönsaksoverload hemma hos oss just nu alltså, kom gärna hit i helgen och ät bort lite. Medtag gärna mer knäckebröd.

Oh noes!!

Du vore ju inte matlagningsintresserad om du inte misslyckades ibland, sa Johan igår när jag serverade middag på stekt lax, ugnsrostade grönsaker med dill- och fänkålsfrön och skuren hemgjord apelsinhollandaise med hasselnötter. Gott som ba fan blev det faktiskt ändå, men såsen var ju inte riktigt vad den skulle vara. Jag som hade vispat den över vattenbad i min nya insats och allt.

Nu har jag surfat lite och lärt mig att om man ska rädda en skuren sås kan man slå en äggula till i en bunke och hälla ner såsen under kraftig vispning, så ska den reda ut sig igen. Att den skär sig sker oftast under uppvärmningen, när man råkar gasa på lite för mycket med värmen. En perfekt sås ska hålla 70 grader när smöret vispas i, men om man har en rostbiff i ugnen samtidigt kör man på känsla snarare än termometer.

Om man vill prova själv hittar man receptet här.

Fisksoppa

Ikväll var pappa på besök med en slipmaskin och fick nästan helt bort brännmärket vi ordnade under asienbonanzan sist. Som tack fick han middag, en fisksoppa med lax och saffran som jag gjorde lite på gehör sådär. Det gick till på följande vis:

1 morot
2 tomater
1 gul lök
1 liten zucchini
1 pkt saffran
3 laxfiléer
1 handfull räkor
1 kruka dill
2 dl vitt vin
1 l buljong
1 tsk dillfrö
1 tsk fänkålsfrö
1 klyfta vitlök
2 dl grädde

Fräs vitlöken och grönsakerna i tärningar i botten av en kastrull. Mortla fröna och slå på tillsammans med saffran. Häll över vinet, följt av buljongen. Låt koka upp. Slå på grädden, lägg i laxen skuren i kuber och dra av från värmen. Låt stå en stund tills laxen är genomkokt. Lägg i räkorna vid servering tillsammans med mycket hackad dill. Ät tillsammans med gott bröd och aioli.

Quinoa, keso, katastrof

Det är svårt att matblogga när en hel del av ens måltider ser ut så här. Ser kanske tråkigt ut, men är gott. Tycker jag, förmodligen igen annan. Dagens version bestod av quinoa (kokad tillsammans med grönsaksbuljong, lite tomatpuré och sambal oelek) riven morot, Lidl-keso, persillada, salt, peppar och rostade frön. Nästan alltid även piffad med mitt kylskåps bästa produkt; finsk wasabisenap. Kolla in flaskan, helt fantastisk, får stoltsera på egen bild. Måtte jag lyckas ta mig till Kristinestads marknad i sommar, så att jag kan lägga vantarna på minst en ny flaska. Kanske börjar jag bli mer och mer lik min mamma, hon äter vad som helst, helt obrydd om skumma smakkombinationer och bäst före-datum.



Ända sedan Lidl etablerades i Sverige har jag försökt låta bli att handla där på grund av dålig personalpolitik och tvivelaktig människosyn. Nu har dock Isabella lyckats dra ner mig i Lidl-fördärvet genom att hylla deras keso som både är godare och billigare än Arlas, jag kan inte motstå. Otippat att det var en keso som skulle dra ner en i fördärvet, härom dagen köpte jag tre burkar.

Oh nu lyckades jag googla fram senapstillverkarens hemsida, kolla in den här.

Sol ute, sol inne

Jag är för tillfället helt besatt av exotisk och politiskt inkorrekt frukt, tror att jag försöker döva sommarabstinensen med vitaminchock i fruktform.

När man får kokt potatis över kan man göra potatisbullar.

Riv, pressa eller mosa potatisen med en gaffel, blanda i ägg, salt och peppar. Stek i smör tills bullarna är gyllene. Servera tillsammans med stekt halloumi eller bacon, rårörda lingon och råkostsallad.

Veckans meny

Mån: Köttfärssås med citron och basilika
Tis: Asiatisk nudelsallad
Ons: Stekt lax med hemgjord apelsinhollandaise
Tors: Fisksoppa med saffran
Fre: Kött och ugnsgrönsaker
Lör: Pulled pork
Sön: Kålpudding

Jepp. Nu är vi där. Hur man får ihop planeringsarbetet med handlande, lagande och effektivt utnyttjande av råvaror från sin grönsakslåda. Veckoplaneringen. Meny på kylskåpet. Bye-bye spontanitet, det finns ingen plats för dig i min hjärna längre!

Rudolf till middag

Igår åt vi till sist reninnanlåret. Jag hävdade först att det var varmrökt, men det stämde inte alls. Johan trodde det var gravat, men jag tyckte inte det gick ihop med den rökta smaken, så jag bestämde mig till sist för kallrökt. Blev så fundersam att jag var tvungen att undersöka, och det var alltså gravat och sedan rökt. Och gott! Väldigt mjukt, rå känsla men god röksmak. Till åt vi sallad, surdegsbaguette, min inlagda whiskeypumpa och en röra på riven pepparrot, ett rivet äpple, salt, peppar och en skvätt majonäs.

Skånes största råbiff!

Jag är anmäld!

Baka baka liten kaka

Johan läste ett reportage om att baka med sina barn och blev inspirerad. Dessutom var det läge att inviga mitt nya förkläde, en present från mamma och pappa som var här på snabbvisit i helgen. Sagt och gjort, vi ägnade söndagseftermiddagen åt att baka choklad/kokoskakor, efter ett recept från min farmor.

2 ägg

2,5 dl socker

50 g hasselnötter

200 g kokos

75 g smält smör

2 msk kakao

Vispa ägg och socker pösigt.

Mal hasselnötterna.

Blanda alla ingredienser och klicka ut på en plåt.

Grädda i 175 grader i 5-10 minuter beroende på hur stora kakorna är. De ska se torra ut när man tar ut dem. De flyter ut en hel del, så lägg inte för tätt. Låt svalna på galler.

Ät!!

Oxbringa

Kokt, rimmad oxbringa med senapssås och rotmos. Kanske min favorit of all time. Igår blev den tyvärr inte så bra som jag hade velat, såsen smakade typ inget.

1 kg rimmad oxbringa

2 morötter

1 gul lök

2 lagerblad

8 vitpepparkorn

Dela grönsakerna, stöt pepparkornen och sjud alltsammans i en stor gryta 1,5-2 timmar eller tills köttet är mört. Ta upp köttet, låt svalna lite och skär i skivor. Spara lite av buljongen till sås.

2 dl buljong

2 dl grädde

1 msk senap

1 rivet äpple

salt, peppar

Blanda såsen och låt sjuda. Red eventuellt av om du vill ha tjockare sås, eller skumma upp den med stavmixern. Blanda i det rivna äpplet. Egentligen ska det vara riven pepparrot till också, men jag fick inte tag på någon i affären.

Härmapa

I söndags var jag i STHLM och deltog i dolmefiestan hos Cecilia, och efter måndagens jobbmöte var planen att jag skulle hetsa till alla korventusiasters våta dröm (förutom att de har valt ett typsnitt från Fylke) och handla lite proviant med mig hem. Mötet drog dock ut på tiden och jag fick kompromissa. Rände till Hötorgshallen istället för att äta mat innan flygbussen gick och köpte isterband och en liten bit varmrökt reninnanlår (på familjen Larssons inrådan). Isterbandet var från Gränna hann jag notera, måste säga att det kändes lite fjantigt att köpa isterband hemifrån när jag är i Stockholm. Ljuvligt goda var de dock. Några tankar om vad jag kan hitta på med renköttet?

Kriminellt långkok

För en vecka sedan tog jag Lea i vagnen och åkte buss till IKEA efter dagis och jobb. Talade om för henne vad som var på gång redan när jag hämtade henne och hon var extremt peppad. BYSS!! KÖTTABULLA!! skrek hon gång på gång. Väl där åt hon typ åtta stycken och sedan handlade vi allt möjligt, däribland resans huvudanledning, den här snyggingen till stekgryta för endast 379 kronor:



Nu kostade den ju uppriktigt sagt inte 379 för mig, utan snarare 0 kr. Eftersom jag lade den i korgen under vagnen och glömde bort den tills jag upptäckte den på nytt under bussfärden hem. För den som vill göra en karriär på IKEA-stölder kan jag rekommendera barnvagn.

I stekgrytan lagade jag hur som helst i fredags den här toscansca vildsvinsgrytan, fast jag orkade inte jaga vildsvin så det blev fläskkarré istället. Mycket gott. Vi åt den med färsk pasta eftersom jag har tillfällig pippi på färsk pasta, men det funkar nog med lite allt möjligt som tillbehör. Någon bra bild tog jag inte och eftersom jag är på dåligt humör (p g a telefonhaveri) blir det en rent oaptitlig bild som illustration. Det är ju praktiskt taget ingen läsare som äter kött ändå.

Kåldolme igår, idag, i morgon och nästa vecka

Efter senaste matlagningslektionen hos farmor kände jag mig väldigt peppad på att testa att göra en egen version av kåldolmar, men med vegetarisk fyllning. Jag bestämde mig för att svamp, ris och morötter skulle bli mina huvudsakliga fyllningsingredienser, sen funderade jag på hur jag skulle utforma resten av måltiden. Efter extrem oro över huruvida maten skulle räcka till (en oro som visade sig helt obefogad) bestämde jag mig för att göra dolmar med tomatsås, hummus ("Eat hummus. Give chickpeas a chance..."), bulgur och sallad.

Vegetariska kåldolmar
vitkål

champinjoner

runt råris

gul lök

vitlöksklyftor

morötter

lite quornfärs

torkade trattkantareller

tomatpuré

grönsaksbuljong

soya

senap

salt, peppar

paprikapulver, grillkrydda

sambal oelek, chilipulver

torkade örtkryddor

havregrädde

Koka riset.

Skölj och hacka champinjonerna. Finhacka löken och tärna morötterna fint. Fräs svampen tillsammans med en del av löken i smör och krydda med svartpeppar och en törning grönsaksbuljong. Låt den mesta av vätskan koka in. Lägg över i en stor bunke. Fräs lök, morötter och quorn, pressa i vitlöken. Krydda med grillkrydda, paprikapulver, chilipulver, sambal oelek och ev ytterligare grönsaksbuljong. Smula i de trokade svamparna, krydda med soya och häll på en skvätt grädde, tomatpuré och senap. Häll över allt i bunken och bland tillsammans med svampen, häll på ytterligare grädde vid behov.

Jag körde på ris, svamp och morötter som de huvudsakliga ingredienserna, sen blandade jag ut det med lite quornfärs, men det hade man nog kunnat hoppa över.

Skär runt kålstocken, så att man kan bryta ut mittenbiten. Lägg hela kålhuvudet i en stor kastrull med vatten, låt koka upp. Gör ej som jag, koka vattnet först, stjälp i kålhuvudet och få en vårflod över spisen och i värsta fall dig själv. Pilla loss kålbladen och låt dem sjuda med något i vattnet innan du tar upp dem, fortsätt tills du har tillräckligt med blad. Skär ev bort den hårdaste och trådigaste biten vid rotfästet på bladen. Spara kokvattnet.

Olja en ungsfastform, gör dolmarna och placera dem i formen med skarven nedåt. Ös med kokspad och ställ in i ugnen på 200 grader. Vänd dolmarna och ös med ytterligare spad vid behov. Grädda tills kålen ser klar ut.

Kålpudding

Av överbliven fyllning och kål kan man göra kålpudding. Strimla den resterande kålen, fräst ev upp den i lite smör, varva med fyllningen i en ugnsfast form. Riv över parmesan. Blanda ett ägg med grädde och häll över. Grädda i ugn.

Jag lagade dock alldeles för mycket mat och kommer att få äta kål resten av veckan, kanske månaden.

Om några dagar fyller Hanne år, men jag kan dessvärre inte vara med på hennes födelsedagsmiddag. Därför gjorde jag en kupp och bjöd på tårta och sång. Tårtan gjorde jag på färdiga tårtbottnar som fylldes med ett lager chokladpudding och mosad banan, chokladmousse hade säkert varit bättre, men jag hade pudding hemma. Det andra lagret fylldes med hallon- och blåbärssylt som jag kokade ihop snabbt på spisen med lite socker och så rörde jag i lite potatismjöl på slutet. Jag garnerade tårtan med vispad grädde, Smarties och så skrev jag på den med pyntgelé.

Husman, inget tjafs

Idag käkade jag älgisterband med potatis- och morotsmos med skånsk grovkornig senap. Snabbt gick det, gott blev det. Jag hade tänkt göra stuvad potatis, men jag hade ingen mjölk hemma.

Dela isterbandet och stekt det in en panna med matfett, börja steka med snittytan ned mot pannan. Skala och tärna potatis och morötter, koka dem mjuka tillsammans med grönsaksbuljong. Mosa ihop tillsammans med lite smör eller olivolja, krydda med salt, peppar och nyriven muskot. Servera med senap.

Farmors matlagningsskola, del 2

Igår hade vi återförening och matlagningsskola hemma hos Oldgold. Fanny är hemma och mellanlandar från sin Asienresa och drar på söndag vidare till Barcelona. Oldgold har varit hemma en sväng i Grötlingbo, men är nu tillbaka i Stockholm, så vi passade på att intensivhänga hela dagen. Farmor och jag hade sen tidigare pratat om att laga kåldolmar tillsammans och igår var det äntligen dags. Som alltid när man är hemma hos farmor åt vi i princip under hela tiden vi var där och man lugnt kan säga att jag rullade hem sen. Vi började med mackor och kaffe, fortsatte med kåldomar, följde upp med fruktkräm och avslutade med kaffe och småkakor, då struntade farmor i den mjuka pepparkakan på min begäran. Allt hemlagat och hembakat förstås.

Kåldolmarna gjorde vi efter klassiskt recept, vi förvällde vitkålen och plockade av bladen. Vi använde blandfärs som vi blandade med skorpmjöl, havregryn, lite grädde, samt salt och peppar. Vi stekte dolmarna i ugnen tillsammans med sirap, ett smulat lagerblad och hela kryddpepparkorn och kokspad från kålkoket. Vi öste dolmarna ett par gånger när de var i ugnen och vi vände dem ca 4-5 gånger under tiden. Sedan serverades de med kokt potatis, brunsås och lingon. Farmor gjorde såsen på kålspadet, en buljongtärning, vetemjöl, soya, grädde, smör och lite mjölk. Gott som tusan blev det, vilken dag!

Ps. Nu har farmor visat mig hur man lagar mina två husmansfavoriter, finns det önskemål om andra rätter? Annars funderar jag på att gå över till bakning, det är farmor så klart också expert på. Om man ändå hade fått växa upp på en stor bondgård där all mat lagades från grunden... (Vi bortser här ifrån de uppenbara nackdelarna med att vara kvinna född på 1920-talet.)