I lördags var snälla Lisa barnvakt och Johan och jag gick till Belle Epoque och firade att vi varit tillsammans i hundra år. Eller åtta. Där var det bara femton grader och strömmen gick litegrann mitt i middagen och vi fick dela en fyra med ett annat par. De firade bara ett år och verkade inte ha så jättemycket att prata om. Vi pratade om vårt barn. Ett säkert kort när man är ute på egentid.
Förrätter sysslar de inte med, servitören sa att det berodde på att han tyckte det var så jobbigt när man är ute och äter och någon ska ha förrätt och någon inte och så får man sitta där och vänta - därför får alla en liten förrätt som ingår. Det var gurka och blomkål i en musselemulsion med rökta brödsmulor på. Svingott. Hade kunnat äta det till huvudrätt.
Då hade jag dock missat griskinden med kålrotsmos, syrade morötter, sky, potatis och senap. Snacka om svinigt gott. Kanske det godaste jag ätit på vet inte när. Tror att den var lite rimmad, för den var väldigt röd i färgen. Till efterrätt åt jag rökt glass (jajjemen) med äpple och smulor av kavring, också supergott om man gillar rök. And I do. Johan åt nån sorts tiramisu-inspirerad citrondessert, men när jag skulle smaka gav han mig bara en stor sked av mascarponen och den gillade jag såklart icke.
Efteråt tog vi en drink på Hilton. Johan ansträngde sig hårt för att välja en i ett manligt glas men fick ändå en knallgul liten tjejcocktail. Strax därefter sms´ade Lisa att Lea var vaken och vi pulsade hemåt. Vi gick och lade oss alla tre och sen kräktes Lea i vår säng, feberfrossade hela natten och när jag vaknade hade jag ingen röst. Totally worth it!
2 kommentarer:
Åtta år, det är fantastiskt! Är så glad att jag har er mina älskade vänner!
Vi med! Ser fram emot nästa helg så jag spricker!
Skicka en kommentar