Det låter äckligt, det blir gott. Det smakar förvisso linneskåp, men liksom på ett bra sätt. Lätt är det också. Att göra alltså, inte fettlätt. Alls, faktiskt. Men jag förstår inte heller meningen med att laga mat som är fettlätt. Så sjukt tråkigt. Anyhow:
Skiva kycklingfiléer på längden i tre-fyra bitar. Fräs i panna tillsammans med en pressad vitlöksklyfta och rikligt med smör. Jajjemen, rikligt. Salta och peppra.
När bitarna är genomstekta sisådär till häften, slå på grädde, så mycket som du vill ha sås men tillräckligt för att bitarna ska koka vidare. Tillsätt lite fond eller buljong efter behag.
Krydda med rivet citronskal från en hel citron och 2-3 matskedar torkad lavdendel (hur mycket beror på hur fräsch den är, är den ny och luktar starkt så ta lite mindre).
När kycklingen har puttrat i ett par minuter bör den vara klar, skär upp ett hack och kolla.
Före servering, strö över massor av hackad persilja och nötter eller frön som du tycker om. Jag brukar använda pumpafrön, solrosfrön eller pinjenötter. Servera med ris eller couscous. I originalreceptet tror jag det var röda linser som var tillbehör, men det tyckte jag inte blev så bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar