Igår tillagades det godaste dillköttet som någonsin smakats i mitt kök. Hur ofta upplever man egentligen att grytbitar fortfarande är saftiga när man har kokat dem sönder och samman? Köttet var bara märkt med "grytbitar" men jag skulle tro att det var högrev.
Koka köttet helt tillsammans med morot, rotselleri, purjolök i bitar, 2-3 lagerblad, ett tiotal vitpepparkorn och salt och peppar. Man får känna när det är mört, mitt kilo kött tog ungefär 1,5 timme.
Såsen vispas ihop av en bottenredning på smör och vetemjöl, smält 2-3 msk smör, pudra över vetemjöl och vispa ihop. Häll på ca en halvliter av spadet från köttet och 1 dl grädde och låt koka ca 5 minuter. Krydda med citronsaft (2 msk typ), ättika (1 tsk outspädd blev snudd på för mycket) och mängder med hackad dill. Lägg i köttet och ät med kokt potatis och morötter.
2 kommentarer:
Jag har bara dunkla minnen av att jag har ätit dillkött, men min spontana tanke när jag tänker på det är "urk" med uppdragen "luktar illa-överläpp". Dock brukar du ju ha föredömlig smak och du blir bara vassare och vassare på att laga mat. Därför ser jag fram emot att någon gång smaka ditt dillkött, med förhoppningen om att mitt urk-minne är fel.
Det är onekligen lite speciellt, typ lite sötsurt. Och du är ju inte så förtjust i dill som jag är, så kanske blir det ingen toppfavorit. Men, dillkött har enligt min uppfattning blivit orättvist dömt av många p g a att det är en klassisk campingkonserv som inte alls smakar som den hemlagade motsvarigheten. Vi får prova helt enkelt!
Skicka en kommentar