Pastadeg
2 dl vetemjöl
2 dl durumvetemjöl
2 ägg
lite salt, en matsked olja och en matsked vatten.
Dessa ingredienser dumpades i en matberedare några minuter. Sen in med degen en halvtimme i kylen.
Fyllning
1 dl jättekonstig ost
1 liten bit överbliven fetaost
1 näve spenat, eller några frysta klumpar, upptinade och urkramade
Peppar
Tomatsås
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
Lite basilika
½ dl olivolja
1 nypa socker
Jag började med att steka löken och vitlöken länge i oljan på låg värme i tio minuter. Sen i med tomatkrossen. Detta kokade sedan nästan en hel timme. Tog bort kastrullen från plattan och kastade ned färsk basilika. Mixade med stavmixer. Jag tycker tomatsåsen är godast ljummen, så jag lät den stå tills raviolin var klar.
Den fyllda pastan kokade jag i fyra minuter, men min var ganska tjock. Egentligen skulle jag vilja haft hackad rostad mandel i fyllningen också, men någon hade ätit upp mandlarna. Hrmpf.
Det blev tokgott och Lisa blev glad. Ingrid gillade pastan, men inte osten inuti.
7 kommentarer:
Oj oj oj låter sjukt smarrigt!
Först trodde jag att de var Johanna som hade skrivit och blev helt chockad när jag läste: "Lisa och jag fick en ost av hennes föräldrar som precis varit i Italien. Lite åt parmesanhållet ungefär, fast mjukare. Ser ut som om den legat och mognat i en hopknuten fårmage eller något. Jag bestämde mig för att använda den till ravioli." Hahahahahaha!
Haha, knappast. Men det ser riktigt fint ut, bara kolla hur glad Lisa är! Skitglad ju. Hade du en sån där liten rullmanick för att försluta pastaknytena eller tryckte du ihop dem manuellt, så att säga?
Jag köpte ett mystiskt pirog-set på förmedlingscentralen för prisvärda fem kronor för ett par år sedan. Det var fyra olika plastgrejer i olika storlekar som stansar ut och trycker ihop degen på en gång. Har aldrig testat dem innan, men de fungerade ypperligt - den näst minsta gjorde lagom stora raviolikuddar.
...så jag har några över att ge bort om någon vill göra piroger/ravioli något mindre eller större än min storlek of choice.
Jag vill ha!
Alltså, jag trodde att vi lånade dem. Annars hade jag ju inte försökt få den i mellanstorlek också...
Ja, alltså jag och Lisa satt och förvånades över din fräckhet. Pinsamt värre.
Skicka en kommentar